YES

Igår kom en kallelse för operation på min nerv som ligger i kläm i armbågen. Operations dagen är TISDAGEN DEN 29 MAJ KLOCKAN 11.30.

Så våran andra IVF/ICSI kan vi starta med efter sommaren som vi har planerat. Å, vad glad jag är. Det känns jätte skönt. Jag går och små ler hela tiden. Det är så underbart att veta att vi verkligen kan göra det efter sommaren.

Längtar

Efter att ha varit med min mans brorsbarn nästan hela dagen. Så känner jag av saknaden efter VÅRAT gemensamma barn i framtiden. Det känns ändå bra att träffa dem, de liksom gör att det är lättare att ta det som det är. De är våra små ögonstenar. Hoppas att sommaren går fort och att jag får min operation snart så vi kan ta nästa steg till att göra våran IVF/ICSI nummer 2.

Funderingar

Det känns som det bara är vi som inte kan få barn på naturlig väg.
Varför känner jag så? Jag är väl medveten om att det finns fler.
Är det det att man ser alla gravida magar? Men jag träffar ju några som är gravida och de går ju bra. Men eller är det så att jag förtränger det hela när jag träffar dem? Eller jag kanske bara är nere just nu. Det vänder kanske så småningom. Eller är jag nervös över hur det kommer gå i sommar när man ser alla gravida och alla de små nyfödda?Jag vill också vara gravid och ha krämpor. Det låter säkert konstigt men det vill jag.